Second hand life

Varför?

Jag har alltid haft en fascination för gamla föremål. Föremål som har en historia, patina, karaktär och något unikt. Föremål som har varit på äventyr, älskats och sedan förkastats. Det hittar man inte hos kedjornas massproduktioner för 49,50.

Miljöaspekten är också viktig för mig. Vad händer med alla våra kedjefynd för 49,50 efter att vi använt dem någon gång och sedan tröttnat på dem? Ett spiralbeteende har gjort att många, däribland jag själv, köpt mer och mer utan att egentligen reflektera över huruvida man behöver föremålet eller inte. Resultatet blir att man har drivor av prylar hemma som man inte behöver och inte har någon relation till. Under mina snart 23 levnadsår har jag varit särskilt duktig på denna konst, och gjort mig känd i bekantskapskretsen som "tjejen med extremt mycket prylar". När man har en pryl för snart sagt varje behov behöver man inte fler. Jag hade tänkt försöka ta mig ur denna spiral; kliva av karusellen. Föremål utan emotionellt eller praktiskt värde ska säljas på Tradera, trasiga föremål lagas och lappas. Inget mer slit-och-släng.

Det ekonomiska är också klart avgörande, speciellt som jag för tillfället är ickeanställd (arbetslös låter så hopplöst, jag har ett eget företag, men ingen egentlig anställning). För den, av mig redan rätt bespottade, summan 49,50 kan man få ett linne med dålig passform hos den stora kedjan, eller ett unikt kvalitetsplagg på auktion eller loppis. Man kan för en tia få en identitetslös tallrik hos det stora inredningsvaruhuset, eller en omsorgsfullt formgiven dito på loppis. En tallrik som säger något om den tid den skapades i, som är ett kosthantverk i sig.
Det är inte bara en fråga om pengar, utan även om kvalitet.



Hur?

Second hand har fullkomligen exploderat senaste åren, gjort en rejäl klassresa från ofräscht till hippt, och man kan hitta i stort sett nästan vad som helst på exempelvis tradera eller myrorna. Det har jag också tänkt försökt göra, men självklart finns det undantag.

• Mat, exempelvis. För den som är riktigt hardcore på området går det självklart att hitta fungerande livsmedel som kasserats i stora  containers bakom stormarknaderna, men riktigt så långt är jag inte beredd att driva det hela.
• Tjänster. Klippa håret, göra en ansiktsbehandling, eller gå på bio är inget jag anser påverka projektet.
• Tillbehör. Jag äger en symaskin, och har för avsikt att med hjälp av denna reparera eller modifiera klädesplagg och annat. Skulle den gå sönder eller få slut på exempelvis tråd går det självklart att försöka hitta delar på andrahandsmarknaden, men om det inte går får jag lov att göra undantag.
• En annan viktig faktor som kan påverka är min sambo. De saker vi köper tillsammans kanske jag inte kommer kunna ha total påverkan över, men jag ska verkligen försöka. Han är trots allt en egen person och jag ska inte tvinga på honom något mot hans vilja.